Medborgarlön införs – men medelklassen blir fattigare

Den relativt högutbildade medelklassen kommer, när samhället automatiseras, att bli konkurrensutsatt på arbetsmarknaden då de slåss om färre och färre jobb. Detta driver fram lägre löner inom de flesta yrkesgrupperna.

En del av de anställda hittar nya jobb när de gamla försvinner – men till en lägre lön. Runt 2040 står kanske 90 procent av befolkningen utan arbete. Den utvecklingen kommer att mötas av krav på att man ska kunna leva på en medborgarlön som delas ut till alla – oavsett om mottagaren arbetar eller inte. Troligtvis kommer detta redan att vara fullt infört 2030.

De som i dag får mycket i bidrag kan räkna med mindre pengar när detta sker. Medborgarlön kommer att lösa problemet med bidragsdjungeln genom att alla bidragen istället bakas ihop till en enda post, samma för alla. Dagens system är dyrt att hantera och inbjuder till fusk.

Kanske kommer medborgarlönen inte betalas ut i pengar utan snarare med ett speciellt kreditkort som gör att man kan kvittera ut livets nödvändigheter. Ett liknande system finns redan i hela USA med så kallade food stamps som använder sig av ett speciellt kreditkort.

Konsumentens valmöjligheter kommer att sjunka då medborgarlönen troligen bara kommer att gälla vissa valda varor. Medborgarlönen kommer troligtvis inte bara att täcka livets nödtorft som mat och kläder, utan även lyxigare konsumtion som TV och Netflix men inte exempelvis semesterresor utomlands. Livskvaliteten sjunker därför inte i ett förstaläge, men den valfrihet vi har vant oss vid som konsumenter kommer att minska.

De socialliberala länderna, som vi tillhör, har länge definierats av ett socialt kontrakt som säger att alla som behöver ska få hjälp – men att de som kan jobba i praktiken måste göra det. Det här kontraktet måste förändras när arbetslösheten ökar. I den stora arbetslöshetens tid kan man inte se skillnad på de som inte hittar något jobb och de som inte vill arbeta.

Fler artiklar inom Arbetsmarknad