GDPR – början till den nya Allemansrätten?

GDPR är ett försök att rätta till flera nya och aktuella problem. Stora företag som Facebook, Amazon och Uber har missbrukat den information de har om oss. Den fantastiska möjligheten att använda information för att skapa relevant marknadsföring har blandats samman med förtäckt politisk marknadsföring utan tydlig avsändare. Ett av de mest uppmärksammade exemplen är Cambridge Analytica och deras inblandning i flera politiska val.

 

Innan GDPR har företag som Facebook haft möjlighet att rikta in annonser då de kunnat bearbeta alla data. GDPR säger istället att data inte får bearbetas hursomhelst utan samtycke. Det är av godo. Säg att du exempelvis sitter på trafikinformationen hos Uber eller Waze, då kan du räkna ut vilka vanor användarna har baserat på deras resmönster. Det öppnar upp för ett stort missbruk och med GDPR blir det förbjudet att använda sådan information om man räknat sig till slutsatsen – det vill säga bearbetat data.

Tanken bakom GDPR är fin, men lagstiftningen skapar samtidigt flera nya problem. Den står i rak motsats mot många gamla lagar. Våra förfäder gick flera gånger igenom striden om rätten till innehållet i brev. Till slut kom man fram till att både mottagaren, person A, och sändare, person B, har full användningsrätt. GDPR klampar helt utan förklaring och utan eftertanke in och säger att om person A skriver till person B om person C, då är det C som äger innehållet. Enligt den gamla lagen hade person C inte någon som helst rätt till innehållet.

Säg att du som arbetsgivare skriver till din HR-chef att ”jag tycker att Pelle är ineffektiv”, då har Pelle rätt att få veta om han har omnämnts och hur, samt begära rättning av detta. Det här leder till att folk blir livrädda för att skriva vad de tycker eller tänker i olika frågor.

GDPR är dessutom felriktat, små företag drabbas orättvist hårt. Självklart är det viktigt att vi ökar datasäkerheten, men de som utnyttjar informationen i exempelvis kriminella syften kommer inte att bry sig om GDPR. De samlar bara informationen på andra sätt. Dessutom innebär straffskalan en minimumbot som är så hög att de flesta företag som bötfälls riskerar att gå i konkurs.

Fram till 2030 har vi löst mycket av dagens problematik som uppkommer med GDPR genom att lagstiftningen långsamt kommer att ersättas med ett nytt system. Troligen kommer all data, med undantag för känslig information, att vara publikt tillgänglig. Det finns inte tekniska möjligheter att skydda sig mot missbrukare, de kopierar information och kan sedan använda den. Den enda lösningen är att ge alla tillgång till all information.

När all data som i dag omfattas av GDPR är tillgänglig, då kan den andra delen av GDPR, rätten att inte behöva få sin data bearbetad, ersättas med rätten att inte bli utsatt för resultatet av bearbetningen. Den framtida datalagstiftningen kommer därmed att påminna mer om Allemansrätten, som säger att du förvisso får röra dig på annans mark, men att du inte får röra dig runt boendet hos den som äger marken.

Fler artiklar inom Livsstil